Industriell ekonomi Luleå

Ja, men hej igen! Idag var dagen vi löste det första caset. Det var ett case olikt andra med en intressant lösning som vi kom fram med. Mer om det senare för dagen har varit fullspäckad från början till slut.

Med svensk vana vaknade vi tidigt för att inte vara sena till frukosten som skulle börja kl 8 lokal tid. När vi tio i åtta kommer ner i lobbyn får vi veta att frukosten är försenad. Våra ansvariga berättade kl 8, likt pizzagubbarna på Marco Polo brukar göra, att den är klar om 5 minuter. Tydligen har Turkiet en annan tideräkning då dessa 5 minuter visade sig vara 30 riktiga minuter.

Sedan var det iväg till Institutionens lokaler för själva caselösningen, vilket föranledde attacker i alla lagmedlemmars magar. Kanske föranleddes detta av den tidigare turkiska frukosten? Det var hursomhelst då vi märkte det, våran första träff med mellanösterns toalettkultur, skithålet. Skräcken hos Erik beskriver bäst vår första träff med den turkiska toaletten, då Erik i ett hörn skakar rädd för hur denna romans skulle gå. Tyskarna från München beskrev ett sådan toalettbesök som ett träningspass för benen. Dock var det bara Carl i våran grupp som vågade sig på detta träningspass. Masoud, Hans och Erik hittade en västerländsk toalett i damernas.

Själva caselösningen gick bra, dock fanns inte obegränsat med transparanta papper vilket ledde till otrolig noggranhet när vi tog fram slidsen. Caset handlade om hur brasilianska flygplanstillverkaren Embraer skulle förhålla sig i framtiden för att behålla, och även öka sina marknadsandelar gentemot Bombardier, Airbus samt Boeing. Caset var skrivet 2006 och fakta fanns fram till 2004. I efterhand har vi kollat upp hur företaget löst sitt problem och även hur det har gått för de andra företagen, och roligt nog så var våran lösning slående likt verkligheten, trots att vi inte hade någon aning om detta när vi löste caset. Vi får reda på resultatet imorgon, blir kul att se.

Vi fick sedan en dansuppvisning från några dansstudenter på campus för att sedan gå vidare till universitetets egna shopping-mall, ja du läste rätt. På europas största campus, som Ankara-METU är, så har man byggt en shopping-mall, med en klädbutik, ett antal restauranger, elektronikbutik, spelhåla (biljard, playstation, fussball) etc. 

Bilder dyker upp lite senare.

Ja nu har vi alltså anlänt till hotellet och mött upp de andra lagen.

Det är ganska stor skillnad mot SAS Radisson men det funkar, vi alla bor nu i samma rum och stämningen är på topp.

Vi fick oss en liten chock när vi såg de andra lagen, från början läste vi att det skulle vara tolv lag från lite olika länder runt om i Europa. Men nu är det tre tyska lag och fyra turkiksa samt ett exotiskt från Luleå. Vi är ett ganska exotiskt inslag kan man lugnt säga. Vi har blivit bra vänner med tyskarna från München de är ett jäkligt skönt gäng. 

Klockan halv åtta gick bussen till välkomst drinken och middagen. Alla fick sig en liten chock när det visade sig att middagen bestod av snittar och lite vin, mest cola och fanta. Så vi skickade fram Hasse för att slåss vid snittbordet och han vann matchen för oss. Vi åt garanterat mest av alla lagen och med det försökte vi sätta standarden på tävligen. Snittarna till trots nu sitter vi och tyskarna och väntar på pizza:)

 Vi går ut som lag nummer fem i morgon efter kvällens lottning, vi är nöjda med den positionen.  Vi har luskat lite information hos den ansvarige projektledaren och det första caset är ett harvard business cae och söndagens case kommer från Boston Consulting Group (BCG).  En konsult från BCG kommer att sitta som en av domarna i juryn under tävlingen och vi kommer givetvis att sikta in oss på honom :)

Ps I turkiet har de som i alla andra länder väglinjer men trots det är det ingen som använder dem, att åka taxi i detta landet är som att spela rysk monopol Ds

Har nu åkt från Stockholm till Ankara vi München. Kan säga att vi var de enda svenskarna på planet dit och Erik den enda blondinen. SAS ni kan faktiskt slänga er i väggen när det gäller käk på planet, Lufthansa bjöd på vin och öl i obegränsade mängder samt en måltid som heter duga. se bilden.

Masoud gled lätt igenom tullen på väg ut genom Ankaras flygplats och vi behövde nu en taxi till centrum och hotellet, SAS radisson som vi bokat själva för natten. Ingen av taxi gubbarna kunde engelska, om de spelade för att vi var turister det vet jag inte, men han var rätt skön ändå. Eftersom han körde en sedan så var det ju ganska svårt att få plats med fyra stora väskor i bagaget, han löste det ganska fort med lite snöre och vidöppen baklucka, ni skulle sett hasses min när hans väska låg längst upp och taxin gick i 120. 

Hotellet verkar sjysst, taxin höll ett normalt pris, frågade hotellet vad som var rimligt, vi pröjsade 65lira, lite över 300kr, helt ok. Piccolon på ca 45 bast plockade upp bagaget och fick 10 lira för hjälpen. Jag och Erik bor i Senior lounge och Hasse och Masoud bor i Junior lounge ;) Nu ska jag och Erik ta en bastu och 2 Millers ur minibaren. Ser fram emot morgondagen då vi träffar de andra lagen.

 Utsikten från 15 våningen är magnifik över downtown Ankara.

/Calle

Tack alla som har lyckoönskat oss. Det känns bra att vi har ett stöd hemifrån. Ta och kommentera och ställ frågor om ni kan, vi försöker besvara så snabbt vi kan.

Vi blev idag uppmärksammade av NSD genom en artikel i den tryckta tidningen, en webbartikel och ett reportage på deras webbTV. Ni kan hitta artikeln genom följande länk: http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4478441.

Vi sitter just nu på Arlanda lite trötta. Vi flög från Kallax kl 6.00 och väntar just nu på planet till Ankara via Munchen i Tyskland som lyfter kl 16.

Vi har redan stött på ett par bekantskaper. På restaurangen vi käkade på såg vi både Gunde Svan och Peter Forsberg, eller för att göra det mer komiskt; Gunde Svan och Peter Forsberg var helt upprymda av att träffa TIMES-laget under ett restaurangbesök och var helt entusiastiska av att ha träffat på sådana Luleåprofiler. Självklart vågade dem inte att komma fram o snacka då båda var lite blygsamma.

På återseende inatt!

Första inlägget, allt verkar fungera som det ska.

Nu är det bara att vänta på att någon som faktiskt ska åka på resan skriver nått intressant. Jag är lika spända som ni.

Lycka till grabbar!

/Jonas